Tjugo år efter tsunamikatastrofen 2004 har Sveriges krisberedskap förbättrats. Men med nya kriser som kan se annorlunda ut, finns det frågetecken om hur väl Sverige är förberett för oväntade händelser.
De flesta experter är överens om att Sveriges krisberedskap har förbättrats sedan tsunamikatastrofen under julhelgen 2004. Men det finns frågetecken även efter det. Frågan är hur redo Sverige är inför en ny kris, som kan se helt annorlunda ut än vad man väntat sig?Tjugo år har gått sedan tsunamikatastrofen julhelgen 2004. Den svenska regeringen fick hård kritik för sitt agerande, eller snarare brist på agerande, särskilt i krisens inledningsskede.
Utrikesdepartementet fick exempelvis utökat ansvar för konsulär hjälp vid kriser och katastrofer utomlands. En särskild krisorganisation byggdes också upp i regeringskansliet och myndigheternas krisberedskap organiserades om.Samhället är idag också mera prövat av mer eller mindre ständiga kriser och påfrestningar genom bland annat grov brottslighet, flyktingkris, pandemi och andra yttre hot mot Sverige, till exempel terrorism och krig i närområdet. Denna ständiga prövning av beslutsfattare och myndigheter skapar sannolikt en ökad förmåga att också möta det oväntade. Organisation och struktur är annars grunden för krisberedskapen. Liksom återkommande övningar. Ytterst handlar det om att vara förberedd för att under tidspress och svåra omständigheter göra korrekta analyser samt att fatta beslut och agera. Problemet när man utvärderar agerandet efter en specifik kris, såsom skedde efter tsunamin, är att man tenderar att utgå från att kommande kriser bygger på likartade scenarier. Men de stora kriserna är alltid kriser som ingen eller få har kunnat förutse.Och det finns frågetecken. Politikens agerande under inledningen av pandemin präglades av osäkerhet och handfallenhet. Även under flyktingkrisen 2015 visade politiken en oförmåga att i ett tidigt skede förstå omvärldsutvecklingen och fatta beslut. När Ryssland förberedde angreppet på Ukraina 2022 varnade USA länge för en förestående invasio
KRISBEREDSKAP TSUNAMI PANDEMI FLYKTINGKRIS POLITIK
France Dernières Nouvelles, France Actualités
Similar News:Vous pouvez également lire des articles d'actualité similaires à celui-ci que nous avons collectés auprès d'autres sources d'information.
Ulf Kristersson om Sveriges låga födelsetal: Måste fråga oss vad vi kan göra bättreDe historiskt låga födelsetalen i Sverige oroar statsminister Ulf Kristersson (M). I sitt jultal öppnar han för åtgärder för att stimulera barnafödandet.
Lire la suite »
Deras Beslut Väger Tyngre än Sveriges Ministrar, Men Vem Är De Egentligen?Fokus kastar ljus över den nya könskvoterade EU-kommissionen. Ursula von der Leyen, EU-kommissionens ordförande, krävde lika flera män och kvinnor i nomineringar, men de flesta länder ignorerade kravet.
Lire la suite »
Fjärrvärme - en viktig del av Sveriges energisystem, men i utmanande tiderFjärrvärme har haft en avgörande roll i Sverige genom att minska utsläpp, förbättra luftkvaliteten och effektivisera energiåtgången. Den har bidragit till att ta hand om avfall och utnyttja spillvärme från industrier och datacenter. I framtiden är det viktigt att stärka fjärrvärmens konkurrenskraft inför ökande biobränslepriser.
Lire la suite »
Bättre resultat för Desenio – men tillväxten rasarDesenio, som säljer väggkonst på nätet, redovisar ett justerat ebita-resultat på 23,4 miljoner kronor för det tredje kvartalet 2024 (25,1), med en motsvarande marginal på 12,1 procent (11,0).
Lire la suite »
Aktierna är inte billiga men 2025 blir ändå bättre för verkstadsbolagenDNB:s Mattias Holmberg utlägger sina tankar om verkstadsbolagens framtid till Affärsvärlden. Han ger sina toppval och kommentarer om hur Donald Trump-tullarna kan påverka svenska bolag.
Lire la suite »
Arbetstidsförkortning kan ge lägre BNP men bättre hälsaEn arbetstidsförkortning med två timmar i veckan skulle leda till en minskning av BNP med 230 miljarder kronor. Men det finns potentiella hälsovinster.
Lire la suite »