Författaren Gunnar Bolin berättar om sitt beroende av att fynda på auktionssajter och den psykologiska dragningen i att buda. Han jämför sin personliga erfarenhet med den generella tendensen att bli fast i en budgivning och uppnår oväntade priser.
Artikelns ursprungsadress: https://www.dn.se/kultur/gunnar-bolin-jag-insag-att-jag-varit-full-och-budat-pa-natauktioner-mitt-i-natten/ Det började med ett Stig Lindberg-fat för 600 kronor. Sedan har det bara fortsatt. Att obemärkt glida ut på nätet närhelst tillfälle gavs blev som en godisskål ständigt placerad bredvid datorn, skriver författaren Gunnar Bolin och berättar hur han blev besatt av att fynda på auktionssajterna.
Du vet väl att du kan skapa ett gratiskonto på DN? Som inloggad kan du ta del av flera smarta funktioner.Trots att tiden har gått kan jag utan problem återkalla paniken en augustimorgon för sådär tjugo år sedan. Jag vaknade bakfull och lite trevande gick jag igenom gårdagens kalas i minnet. Det hade varit en stor födelsedagsfest i grannskapet och jag hade vinglat hem efter att ha provsmakat mig igenom det generöst tilltagna drinkbordet. Den stigande paniken gällde vad jag hade gjort när jag vid midnatt kommit hem. Vänta nu ... satte jag mig inte vid datorn? Gick jag in på Tradera och började BUDA?? Det talas rätt ofta om alkolås på mobilen för att undvika alltför snabbt ivägklickade mess eller inlägg på diverse forum. Alkolås på nätets auktionssajter är mindre omdebatterat. Så länge all auktionsverksamhet skedde i en sal med en dam eller herre som bankade en klubba i bordet och skrek ”Såld” var problemet okänt. Att någon skulle sitta småpackad på Bukowskis eller Auktionsverkets slagauktioner och vifta eller sluddrande ropa ”Jag är med!” skulle inte accepteras. Men en omsorgsfullt påfylld festgäst som med kisande blick mitt i natten höjer priset på ett knögligt 60-talsfat av Carl-Harry Stålhane är det ingen som har åsikter om. Utom möjligen anhöriga som ser hur skåpen redan bågnar av knögliga fat, trevliga grogglas och skira kaffekoppar. Det finns många psykologiska aspekter på detta med att buda. Att i kamp med någon annan, oftast anonym, lägga bud för att till sist kanske bli den som ”vinner” tavlan, mattan eller till och med lägenheten.ägarna av auktionssajter och fysiska auktionshus är väl medvetna om att en köpare lätt dras med i en budgivning, det är också själva idén. Många av oss upptäcker plötsligt att vi köpt något till ett pris vi inte hade tänkt från början. Under en period när jag var extra aktiv på just Tradera upptäckte jag att jag ofta slogs mot aliaset ”Reservdansken” om Stålhanes ”Entré”-skålar. Å nä ... din jävel, du ska inte gå segrande ur denna strid, tänkte jag och drämde till med 750 kronor för en skål som brukade kosta max 500. När Reservdansken bjöd emot mig började irritationen att växa. Å nä, Reservdansken … din jävel, du ska inte gå segrande ur denna strid, tänkte jag och drämde till med 750 kronor för en skål som brukade kosta max 500. Möjligen fick även mitt alias blodet att koka hos Reservdansken, och vi blev fast i en dans som innebar att vi själva trissade upp priset. Jag kan inte ihåg när mitt intresse för antik-, vintage- och auktionsbranschen väcktes. Kanske var det genom butiken Fifty-fifty som öppnade 1984 på Rörstrandsgatan i Stockholm. Jag minns den som den första butiken med någorlunda samtida föremål, som namnet antyder helst från 50-talet.Fifty-fifty fick upp mina ögon för den svenska designboomen som väldigt grovt sett inföll mellan 1920 och 1980. Jag var på väg att bygga upp ett hem efter att ha levt på 32 kvadrat i många år. Insikten att anonyma tallrikar på Åhléns såldes till ett högre pris än tallrikar designade av stjärnor som Stig Lindberg, Marianne Westman eller Karin Björquist gjorde att vi långsamt fyllde vårt hem mer eller mindre utan något nyköpt. Vi tillhörde generationen och gruppen som hade satt en ära i att bära upp möbler ur containrar som stod runt omkring i stan. Vi köpte tyg på tiogruppen, min fru inhandlade en häftpistol som hon klädde om stolar och soffa med. På 80-talet slängdes fortfarande stora delar av hem när någon flyttade. En vän hade pannlampa, stege och overall som han krängde på sig innan han cyklade i väg, när ryktet om en full container spridits bland kännarna. Hemma hos honom hängde släktporträtt i skeva ramar, vingliga 1800-talsbord stod på vackra äkta mattor och han berättade stolt om den matta som låg översnöad i en sopcontainer på Östermalm som han forslade raka spåret till ett auktionsverk och fick 35 000 för. Tid då det nästan bara var välgörenhetsorganisationer som sålde enklare husgeråd och möbler begagnat, second hand-butiker var ett okänt begrepp. Men vintagemodet började långsamt växa till sig genom affärer som Impo på Gamla Brogatan. Det sortimentet attraherade främst en sorts bohemian chic-medelklass, det vill säga vi som gärna gick på Berns Röda rummet iklädda läderjacka, tweedkavaj eller en trenchcoat från Impo. Brorsan som gick på Café Opera skakade bara på huvudet åt att jag gick i begagnade kläder. (just här börjar jag fundera på om ett stycke i texten borde flyttas
Auktionssajter Auktioner Vintage Antik Gunnar Bolin Budgivning Fynda
France Dernières Nouvelles, France Actualités
Similar News:Vous pouvez également lire des articles d'actualité similaires à celui-ci que nous avons collectés auprès d'autres sources d'information.
Julia Frändfors: Jag lever livet jag vill leva - även om jag är konstant pankJulia Frändfors, Sveriges fattigaste poddare enligt egen utsago, möter upp och berättar om livet som poddare, sin filterlösa stil och den ovana hon får av att bli känd för sina personliga berättelser.
Lire la suite »
Erlingmark i stor intervju: 'Inte alls vad jag förväntade mig när jag kom hem'PORTIMAO. Sommaren 2024 var en av August Erlingmarks mest utmanande perioder.I en längre intervju med Fotbollskanalen berättar 26-åringen om hur nyfödda dottern Molly har hjälpt honom - och vad han förväntar sig av Blåvitt 2025.- Det är sjukt viktigt att det sitter nu, säger han.
Lire la suite »
Jag blir så ledsen när jag tänker på honomJag blir så ledsen när jag tänker på Ansu Fati.
Lire la suite »
ANNONS: Här blir läxhjälpen livsavgörande: ”Innan jag kom hit var jag osynlig”Läxhjälp i Trygga Orten erbjuder mer än bara akademiskt stöd – den ger ungdomar en chans att växa och känna tillit.Postkodlotteriets ”Drömprojekt” har
Lire la suite »
ANNONS: Här blir läxhjälpen livsavgörande: “Innan jag kom hit var jag osynlig”Läxhjälp i Trygga Orten erbjuder mer än bara akademiskt stöd – den ger ungdomar en chans att växa och känna tillit.Postkodlotteriets ”Drömprojekt” har redan gjort betydande framsteg i Norrköping.– Här har jag träffat vuxna som jag för en gångs skull kan lita på, säger Hanan Ahmed.
Lire la suite »
Keyyo: ”När jag får kritik jämför jag mig med en mango”Kristina ”Keyyo” Petrushina uppfyller ett livsmål som programledare för Melodifestivalen. Men att vara ryss i Sverige i dag har sina utmaningar.
Lire la suite »